Ett nytt liv på en ny plats

Skrev lite om 2016 sist, men nu är det ju 2017 sen länge! Året har hittills levererat, bland annat var jag med min fina familj i Thailand för att fira mammas 50-årsdag i februari. Helt fantastiskt, förstås.

IMG_20170214_184915_829

Har annars ägnat ganska mycket tid åt att grubbla på vad jag egentligen vill göra i mitt liv. Och anledningen till det är att jag och Sebastian började prata om att flytta till Malmö mer allvarligt i början på året. Vi pratade om det lite redan förra sommaren, att han var sugen på att flytta dit och att jag kollat på utbildningar där tidigare. Däri har då grubblandet sitt ursprung: Vilken utbildning är det jag vill gå? Är det rätt väg? Hur blir framtiden? Ska jag strunta i utbildning eftersom jag ändå inte verkar veta exakt vad jag vill? Ska jag i så fall säga upp mig och flytta? Jag har ju ett sånt bra jobb.  Eller ska vi inte flytta? Vem är jag? osv. osv. :—)

Det blir flytt och jag kommer vara tjänstledig från jobbet! Innan sista ansökningsdag la jag till en hel del utbildningar och kurser i min anmälan, alla inriktade på journalistik, kommunikation och skrivande. Det har alltid, alltid lockat mig, så det känns inte mer än rätt att testa. Kanske blir det som att hitta hem, jag hoppas det.

Jag sökte också journalistlinjen på Skurups folkhögskola och under intagningsproven där den 6 maj kände jag i hela kroppen att HÄR VILL JAG GÅ. Den 12 maj fick jag ett mail där det stod ”Grattis till din plats på Skurups folkhögskola”. Log hela tunnelbaneturen hem när jag läste det.

Jag har väl sen i höstas mer eller mindre bott hos Sebastian, men eftersom jag inte har fått plats med mina grejer där, har jag haft ett väldigt stort och dyrt förråd i form av en lägenhet. Det ska bli så himla fint att ha något tillsammans.

IMG_20170517_090200_981

För 2017 i övrigt hoppas jag (som vanligt) att världen utvecklas åt rätt håll och att bakåtsträvarna vaknar upp från sin idioti. Det är svårt dock, att hålla hoppet uppe, med alla Omni-notifikationer om Trumps upptåg. Lastbilar i folkmassor. Hat. Men det händer förstås bra saker också, allt går inte åt fel håll. I fredags fick ja-sidan flest röster när förbundsregeringen i Tyskland röstade om att införa samkönade äktenskap, till exempel.

Jag skulle hemskt gärna vilja vandra igen och tänker mig att Norge vore fantastiskt för ändamålet, men eftersom min semester nu består av packande och flyttande blir det lite svårt. Vill till så många platser, så någon till resa under året vore kul i alla fall.

IMG_20160628_164918

Yoga, skrivande och läsande tänker jag alltid att jag vill ägna mig mer åt. Önskvärt vore förstås att hitta tillbaka till rutinen att ägna mig åt yoga lite varje dag, men jag siktar på att försöka komma in i någon slags veckorutin åtminstone innan året är slut. Och en bok per månad är mitt mål (har hittills missat en). Skriver gör jag för det mesta i små mobilanteckningar när jag tänker och grubblar, eller när saker känns för mycket. Det vore kul att skriva något längre, och det kommer jag ju antagligen göra i kommande plugg, men det där mer kreativa hittepå-skrivandet vore också kul att ägna tid åt.

Till sist tänker jag att det här måste bli året då jag tatuerar mig. Jag har velat det sen jag var typ 14 så det är dags. Men ju mer jag tänker att det närmar sig, desto mer velar jag. Vi får se helt enkelt.

Jag skrev det här inlägget en dag förra veckan. Så stycket ovan går att stryka nu egentligen – för i fredags tatuerade jag mig! Yay!

I januari inledde jag året med att klippa mig – nytt år, nytt hår ni vet. Puss!

wp-1484397932080.jpg

Framtiden

Om C-uppsatsen är något jag velar kring, ska vi inte tala om hur jag velar inför kommande beslut om hur jag tänker ta mig vidare med studierna. Jag är lite inne på att läsa journalistik för akademiker på Södertörns högskola, alternativt läsa ett masterprogram som på något sätt rör mänskliga rättigheter och/eller utveckling och då gärna utomlands (har på riktigt lite mer än 50 olika utbildningar sparade som bokmärken på datorn, så det ska ju väljas vilket också…). Eller kanske ska jag satsa på både två. Bara det att det tar sån tid då. Så vad ska jag i så fall börja med? Tänker att det är bra att börja med en och sen se om jag ens vill/behöver gå en till, men vad blir bäst då? Vad vill jag helst? Vem är jag? Vad blir det för mat idag? Så många frågor, så lite svar. Tänker rent generellt att det vore fantastiskt att kombinera mitt intresse för samhällsfrågor med journalistiskt skrivande.

Jag fann ju yoga förra sommaren och jag älskar vad den gör för mig och hur jag på mattan får uppleva frid och stillhet. Ibland slås jag därför av tanken att satsa på en yogalärarutbildning. Först för att skapa mig en djupare egen yogapraktik, men för att sedan när jag är mogen kunna undervisa. Tänk det, att få leva och andas yoga både hemma och på jobbet. Sen skulle jag ju hemskt gärna vilja skriva böcker också. Tänk att kombinera yoga med författande – drömmen!

Den röda tråden är väl skrivande och resande. För jag tänker mig nämligen att journalistiken/MR-arbetet och yogan/författandet skulle ta mig till olika platser i världen. En annan röd tråd är väl det mått av osäkerhet alla vägar innebär, alltså i form av arbetermarknadsituationen…

Ja ni, så många drömmar – så lite tid.

 

Den där kandidatuppsatsen

Snart är jag färdig med min kandidatutbildning. Jag är i juni klar med allt vad föreläsningar heter (okej, jag kommer troligtvis plugga vidare, men för nu i alla fall), men har dock kandidatuppsatsen kvar. Sådan ångest jag haft kring den hörreni! Bytt ämne hit och dit hela tiden. Jag pluggar ju ett sådant brett ämne som mänskliga rättigheter och utveckling, och lärare har varit noga med att påpeka att det är viktigt att välja en fråga inom ett område en vill arbeta inom eftersom en kanske söker jobb med den sen (=ännu mer ångest över att den ska bli perfekt). Själv är jag intresserad av så mycket inom området – demokrati, yttrandefrihet, kvinnors rättigheter, rätten till utbildning osv. osv. osv. och känner mest HUR SKA JAG MÖJLITGVIS KUNNA VÄLJA BLAND ALLT SOM ÄR SÅ INTRESSANT?! Och det har väl varit min största hinder, att jag inte bara bestämt för ett ämne och kört på. Är velig i det mesta jag gör, så jag är ändå inte förvånad att det blev så. Jag har skrivit om mitt velande tidigare här.

Den här sista halvan av terminen kommer ägnas åt B-uppsats, så då känns det i alla fall som att jag får ”öva” lite innan C-uppsatsen (ingick ingen B-uppsats i själva programmet jag går), så jag försöker intala mig att min uppskjutning av den varit nödvändig. Rätt ordning liksom.

Okej bra, då säger vi så.
Tack och hej!

Hoppsan

Åkte visst iväg på äventyr utan att uppdatera bloggen, så det blev inget inlägg för den sjunde. Men jag är fortfarande inne på samma dag som den sjunde eftersom jag inte lagt mig ännu, så detta får räknas i alla fall. Till äventyret: åkte ut till Telefonplan och restaurang Landet för att se Rooni spela igen. Det var superbra förstås! Söker ni på Rooni på Spotify kan ni hitta de utgivna låtarna.

Annars har jag haft seminarium som handlade om de problem som kan uppstå kring projekt som syftar till att bevara miljö och natur. Ofta byggs nationalparker som kan leda till att människor förlorar sina försörjningsmöjligheter. Tanken är ofta att de ska tjäna pengar på den turism som uppkommer i och med nationalparken, men människor som lever i fattigdom får många gånger inte del av fördelarna. På seminariet uppkom därför frågan om man ska tänka på mänsklig utveckling eller miljöns bevarande i första hand. Balansgången dem emellan är himla svår.

Finns så mycket mer att säga om det egentligen men klockan är mycket och nu ska jag krypa ner i sängen! Kanske fortsätter jag en annan dag.

Vi diskuterade också huruvida den apa som bevars i en nationalpark i Zanzibar (och ställer till problem för jordbruket som är mångas försörjning) var söt eller ej. Väldigt relevant. Ni kan ju bedöma själva:

Godnatt!

Första tentan

Igår var det min grupps tur att hålla seminarium och efter det blev det plugg med klassisar inför första tentan för terminen som äger rum på torsdag! Även denna dag bestod av tentaplugg och imorgon blir det ännu mer.

Det sköna med tenta är att när man är färdig vet man inte om man klarat den eller inte – så man kan alltid fira att den är över!  När man pluggar inför en tenta kan man unna sig godsaker som motivation och när den är över kan man belöna sig med mer godsaker för att man genomled den. Därav också fenomenet tentaöl. När man sen får tillbaka tentan kan man köpa sig något gott igen för att antingen fira eller tröstäta. Summa summarum – det finns alltid möjlighet att unna sig något gott i tentatider! Det tycker jag är fantastiskt.

Chocholat är en fin film som får en att bli väldigt sugen på choklad och stundtals lite äcklad också (ni som sett den vet nog vad jag menar!).

/Gottegrisen

Vår förra lägenhet

1 2 SONY DSC SONY DSC SONY DSC SONY DSC

Lite så här såg det ut i vår förra andrahandslägenhet i Vällingby. Vi flyttade in i slutet på februari och flyttade ut i slutet på augusti. Vi trivdes ypperligt på åttonde våningen! Nu bor vi i Bredäng med Linus, som är en bardomsvän till Charles, i en stor trea. Rummet vi har här större än det ”stora” rummet vi hade i vår förrförra lägenhet i Bromma (då vi bodde på 25 kvm), så det är perfekt.

Anledningen till att vi valde att flytta nu, trots att vi kunde bott kvar längre i Vällingby, är att jag troligtvis inte kommer bo i Stockholm alls nästa höst (och kanske heller inte i vår om jag praktiserar utomlands). Jag har ju läst klart min kandidat till sommaren och efter det har jag tänkt läsa ett masterprogram, men har inte hittat något program jag vill läsa i Stockholm, så det blir på annan ort. Då Charles inte hade lust att betala den saftiga hyran själv och jag oroade mig över att behöva betala boende både hemma och på eventuell annan praktikort och kanske inte kunna börja ett masterprogram direkt, blev detta bästa lösningen. För om jag flyttar iväg ett tag kan grabbarna ta hand om sig själva.  Förutom att vardagsrummet är ockuperat av två GTA-nördar trivs jag utmärkt, och eftersom jag ändå får se Idol om kvällarna är jag nöjd!

Observera dock att mina framtidsplaner har en tendens att ändras lite nu som då, så vi får se hur det blir. Men detta är tanken just nu. /Världens mest veliga människa

Sex i ett stressat Japan

På en föreläsning och ett seminarium härom veckan pratade vi om demografi, vilket Wikipedia beskriver som vetenskapen om en befolknings fördelning, storlek och sammansättning. I ljuset av detta diskuterade vi det eventuella problemet ”överbefolkning” – alltså om det är så att det helt enkelt föds för många än vad världens resurser räcker till. Oftast handlar det dock inte om att till exempel mat inte finns, utan om att den inte fördelad på ett rättvist sätt. Resurserna finns alltså, men är inte tillgängliga för alla. Vår lärare berättade då om två män med skilda åstiker han träffat: En amerikan som hävdade att Aids behövs för att hindra överbefolkning och en indier som hävade att mer befokning behövs för att kunna nå utveckling. Väldigt intressant.

En annan intressant grej, med en annan synvinkel på problemet, kom upp på seminariet när vi diskuterade detta, nämligen fallet Japan där man ”slutat” att ha sex med varandra, något som har en väldigt negativ inverkan på befolkningsökningen. Det finns en dokumentär på SVT som tar upp just det problemet och i beskrivningen kan man bland annat läsa det här: ”Detta gör också att det föds färre barn och om den här trenden fortsätter, betyder det att Japans befolkning kommer att ha minskat till hälften år 2050.” Här kan ni se den!

japan